Marknadskommentar

|

Ökad risk att Brexit sänker Europafonderna

Europafonderna bromsas av ökad politisk osäkerhet. Värst är att tre alternativ finns för Storbritanniens framtida relation med EU, men inget av dem har majoritet i det brittiska parlamentet.

Europafonderna steg brant under april och första halvan av maj, men därefter har utvecklingen varit orolig. Räknat i svenska kronor är uppgången 15 procent det senaste året, men det beror främst på att kronan har försvagats kraftigt. Räknat i euro är aktiekurserna tillbaka på samma nivå som vid årsskiftet.


Börsutvecklingen i Europa har i år varit klart sämre än i USA. Som vanligt är det svårt att avgöra orsakerna, men investerarna verkar främst ha skrämts av ökad politisk osäkerhet. Turkiet är det tydligaste exemplet, där presidenten infört enmansvälde och fått investerare att fly landet (mer om det i ”Misstro mot Erdogan sänker liran”, länk ovan till höger).


3 grupper i London


Ett ännu större hot mot Europas ekonomiska utveckling är dock Brexit, eftersom risken de senaste månaderna ökat att Storbritannien i mars nästa år lämnar EU helt utan något avtal om den framtida relationen. Premiärminister Theresa May presenterade för en månad sedan sin plan för en mjuk Brexit, där Storbritannien fortsätter följa EU:s regler i utbyte mot fortsatt tullfrihet för varor. Men istället för fokuserat arbete på att komma överens med EU om alla detaljer har Storbritanniens regering drabbats av att både utrikesministern Boris Johnson och Brexitministern David Davis sagt upp sig.


Villkoren för Brexit skulle behöva vara klara redan om några månader, så att företag och myndigheter får information om de nya villkoren och hinner anpassa sig. Annars hotar kaos vid utträdet. Debatten de senaste månaderna ger dock intrycket att det är omöjligt att formulera ett avtal som en majoritet av det nuvarande brittiska parlamentet skulle acceptera. Theresa Mays regeringen ser inte ut att kunna få ihop en majoritet i parlamentet oavsett vilken typ av Brexit som föreslås. Orsaken är att det både inom regeringspartiet Tory och i parlamentet i London finns tre grupper: "Remain" som vill att Storbritannien ska fortsätta vara EU-medlem, de som likt Theresa May argumenterar för en mjuk Brexit, samt de som vill bryta nästan alla band med EU. Ingen av de tre grupperna har egen majoritet, så något drastiskt behövs för att bryta dödläget.


3 drastiska lösningar


Tre förslag finns på drastiska lösningar som premiärminister May kan välja: (1) Hota med att lämna EU helt utan avtal (vilket skulle ge dramatiska negativa konsekvenser) för att kanske lyckas skrämma tillräckligt många i parlamentet till att acceptera en kompromiss. (2) Utlysa ett nyval, som kanske kan ge fler ledamöter som stöder Theresa Mays förslag till EU-avtal. (3) Utlysa en andra folkomröstning om landets EU-medlemskap.


De första två förslagen verkar dock ha liten chans att lyckas. En andra folkomröstning vore ett vågspel, eftersom valkampanjen riskerar att bli ännu mer känslofylld än den första och troligen skulle splittra Storbritanniens befolkning ännu mer. Tre alternativ (stanna kvar som EU-medlem, lämna med det avtal som Theresa May förhandlat fram, lämna utan avtal) minskar dessutom chansen att ett alternativ får majoritet. Och det skulle ta minst ett par månader att besluta om och genomföra en folkomröstning, men tid är det som sagt ont om.


Ytterligare en folkomröstning ger också extra risker för Storbritannien. En är att EU blir mindre intresserat av att gå med på ett utträdesavtal med bra villkor för Storbritannien, eftersom EU tjänar mer på om Storbritannien stannar kvar som medlem och därför vill få en majoritet att välja ”Remain”. En annan risk är att alternativet att lämna EU helt utan avtal kan framstå som mer rimligt om det godkänns som ett alternativt på valsedeln. Tyvärr tror många britter redan att landet skulle klara sig bra helt utan avtal, vilseledda av att premiärminister May under två år upprepat att ”No deal is better than a bad deal.”


Det säkraste sättet att undvika en allvarlig kris vore om Theresa May utan drastiska åtgärder lyckades få majoritet för sitt kompromissförslag. Men som sagt verkar det osannolikt.


Optimist eller pessimist?


För fondspararna ger osäkerheten kring Brexit en chans att välja rätt mellan en hög eller låg andel aktiefonder. Optimister satsar på att Storbritannien stannar som EU-medlem, formellt eller informellt, och att det ger världsekonomin ett lyft som drar med sig särskilt UK-fonder vidare uppåt. Pessimister förutser ekonomiskt kaos och väljer bort de flesta typer av aktier med exponering mot Europa, även i företag i andra världsdelar som förlorar på en lågkonjunktur.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,5 1,0 0,5 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,2 0,1 -0,3 stängt
London (FT-SE 100)
-0,4 -0,1 -0,6 stängt
Paris (CAC 40)
-0,7 -0,5 -0,9 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,1 0,0 -0,8 stängt
New York (S&P 500)
-0,5 -0,5 -1,0 12:45
New York (NASDAQ 100)
-1,2 -1,2 -1,7 12:45
Moskva (RTS)
0,1 0,1 -0,3 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
-0,5 -0,5 -1,5 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,7 0,3 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,5 -0,5 -1,0 stängt