Marknadskommentar

|

Fotbolls-VM argument mot Brasilienfonder

Dålig infrastruktur och svaga politiker är svårlösa problem som talar emot att investera i Latinamerika. Trots tre år med svag utveckling finns optimismen från uppgången 2003-2010 delvis kvar i aktiekurserna.

Om tre veckor börjar fotbolls-VM i Brasilien och både värdlandet och hundratals miljoner TV-tittare runt om i världen ser fram emot en härlig upplevelse.


Men arrangemanget har redan länge lyfts fram som bevis på svagheterna i Latinamerikas ekonomi. Korruption, dålig infrastruktur och egoistiska politiker blir precis som i samband med vinter-OS i Sotji extra synliga när idrottens strålkastare lyser.


Tydligast är att Brasilien nu har tio av världens 20 dyraste fotbollsstadium, enligt KPMG. De flygplatser som skulle vara utbyggda inför arrangemaget är inte klara, eller också används deras kapacitet bara delvis. Flera av de nya vägar som behövs är inte klara.


För lite infrastruktur


Och även i grannländerna finns liknande problem. Brittiska veckortidningen The Economist påpekar i senaste numret (17 maj) att länderna i Latinamerika i snitt spenderar mindre än 2 procent av BNP på transportinfrastruktur, mindre än hälften av de investeringar som skulle behövas. Resultatet är till exempel att både i Brasilien, Peru och Colombia fastnar arbetare och material dagligen i ändlösa köer även på de bredaste motorvägarna.


I dagens SvD finns en intervju med Alexandre Schwartsman, tidigare chefekonom hos tre europeiska banker, som varnar att stora investeringar i infrastruktur behövs för att öka produktiviteten i Brasilien, vilket är enda sättet att öka tillväxten när arbetslösheten är låg. Att så inte sker beror enligt The Economist på att det finns för få personer i offentlig sektor med vana att hantera stora byggprojekt och att byråkratin som ska försöka hindra korruption ger ändlösa fördröjningar.


Fram till 2010 var tillväxten i Brasilien under en lång period hög, tack vare intäkter från brant stigande råvarupriser. Men under de fyra år som Dilma Rousseff varit president har BNP segat sig upp mindre än 2 procent per år, knappt mer än befolkningstillväxten. Istället har statens utgifter ökat mer än inkomsterna och stigande inflation har tvingat fram höjda räntor.


15 år


Nu är det svårt att se någon enkel väg ur rävsaxen. Enligt prognoserna kommer troligen den nuvarande regeringen att vinna valet i höst, vilket knappast ger dem incitament att därefter genomföra reformer och flytta resurser från transfereringar till investeringar. Besvikelsen över detta syns redan i börsutvecklingen de senaste åren, Brasilienfondernas har i snitt backat 27 procent de senaste tre åren och även efter den branta återhämtningen under mars är det bit kvar upp till nivån under första halvåret 2013.


För att bedöma om det är köpläge idag är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och granska utvecklingen minst 15 år bakåt. Då syns att optimismen ökade extremt fram till 2008 och att finanskrisen snabbt hämtades igen. Besvikelsen de senaste tre åren har sänkt aktiekurserna, men i ett längre perspektiv är det fortfarande långt kvar ned till den pessimism som dominerade 2002-2003.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,5 1,0 0,5 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,2 0,1 -0,3 stängt
London (FT-SE 100)
-0,4 -0,1 -0,6 stängt
Paris (CAC 40)
-0,7 -0,5 -0,9 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,1 0,0 -0,8 stängt
New York (S&P 500)
-0,4 -0,4 -1,0 stängt
New York (NASDAQ 100)
-0,9 -0,9 -1,6 stängt
Moskva (RTS)
0,1 0,1 -0,3 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
-0,5 -0,5 -1,5 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,6 0,7 0,3 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,5 -0,5 -1,0 stängt