Krönika

|

Omöjlig ekvation för USA

De som säljer aktiefonder pekar gärna på positiv statistik i USA. Men lågkonjunkturen där pågår fortfarande och det finns tyvärr ingen rimlig källa till plötsligt ökad tillväxt.

”Mot snuttifiering” var en slogan som tidningen Affärsvärlden använde för några år sedan. Som slogan fungerade den dålig, vilket jag tror beror på att människor tenderar att minnas ”Affärsvärlden – snuttifiering” och glömmer det lilla ordet ”mot”. Men tanken är god, att journalister ska ge hela bilden och sätta in nyheten i ett större sammanhang.

Aktiva fondsparare, som försöker byta till de fonder som kommer att gå bäst framöver, behöver den sortens överblick. Därför försöker jag ge överblick i mina krönikor, både genom historiska tillbakablickar och genom att ta med många olika argument.

Tyvärr hinner övriga medier sällan med det. I helgen rapporterade till exempel dagstidningarna om den amerikanska BNP-tillväxt under fjärde kvartalet, och påstod att tillväxten snabbt ökar i USA. Dagens Nyheter hade rubriken ”Kraftfull återhämtning för USA:s ekonomi”. Dagens Industri hade rubriken ”USA lägger in en högre växel”.

Men samtidigt har börserna i New York backat hittills i år, vilket nog är svårbegripligt för vanliga fondsparare: ”Varför minskar USA-fonderna i värde, när statistiken visar att ekonomin går bra?” Svaret är enkelt: Den går inte bra.

USA befinner sig fortfarande i lågkonjunktur (låg BNP-tillväxt), det kommer företagens kvartalsrapporter de kommande veckorna att visa. Och tyvärr är kraftigt ökad tillväxt i den amerikanska ekonomin troligen det enda som snabbt skulle kunna dra igång resten av världsekonomin. Vilket behövs för att motivera många av dagens aktiekurser.

Sex fallgropar

Jag tvivlar starkt på att dagstidningarnas journalister har tittat på de faktiska siffrorna och sett att USA:s BNP var 9.349 miljarder dollar fjärde kvartalet 2001 (i årstakt, 1996 års priser), en ökning med 0,48 procent jämfört med 9.304 miljarder dollar ett år tidigare. Nej, de har nog bara läst telegrammen från amerikanska nyhetsbyråer, som gärna ”skapar en höna av en fjäder”.

Visst är det sant att BNP enligt de reviderade siffrorna från Bureau of Economic Analysis ökade med 1,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med det tredje – då BNP minskade med 1,3 procent jämfört med det andra kvartalet. Men det finns sex fallgropar:

1. Beräkningen av tillväxt är ”i årstakt” (hur stor ökningen skulle ha varit om den pågått i ett helt år) vilket förenklat innebär att den verkliga ökningen på 0,4 procent har multiplicerats med fyra. Det är lättare att inse att ökningen kan bero på tillfälliga faktorer (som varmt väder, billån utan ränta och extra dyra julklappar) om man vet att den bara är 0,4 procent.

2. Beräkningen av BNP är säsongsjusterad (vilket innebär att den ekonomiska aktiviteten har justerats för den historiska snittskillnaden mellan årets fyra kvartal). Fjärde kvartalet är alltid starkt, av flera skäl, men därmed kommer också nästan alltid en försvagning i början på nästa år, i verkligheten.

3. Terrorattacken mot New York inträffade under tredje kvartalet, och gav en tillfällig minskning av BNP. Den långsiktiga trenden är betydligt dystrare – jämfört med fjärde kvartalet år 2000 ökade som sagt BNP bara med 0,5 procent (se tabellen).

BNP och ekonomisk tillväxt i USA
USA, säsongsjusterat och i årstakt, miljarder 1996 års dollar 1996
kv4
1997
kv4
1998
kv4
1999
kv4
2000
kv4
2001
kv4
Privat konsumtion 5292 5507 5785 6084 6341 6540
Privata investeringar 1284 1439 1612 1725 1778 1516
Export 924 1002 1026 1072 1148 1022
Import -998 -1141 -1265 -1410 -1569 -1435
Offentlig sektor 1431 1465 1505 1565 1583 1664
BNP (summerar ej exakt) 7931 8273 8668 9050 9304 9349
Förändringar (från förra kv4)
Tillväxt (ändring BNP) 4,3% 4,8% 4,4% 2,8% 0,5%
Ökning privat konsumtion 4,1% 5,0% 5,2% 4,2% 3,1%
Andelar
Privat konsumtion / BNP 67% 67% 67% 67% 68% 70%
Privata investeringar /BNP 16% 17% 19% 19% 19% 16%
Underskott bytesbalans
(Export - Import) / Exporten -8% -14% -23% -31% -37% -40%
(Export - Import) / BNP -0,9% -1,7% -2,8% -3,7% -4,5% -4,4%
Per capita
Befolkning (miljoner) 270,7 274,0 277,2 280,4 283,8 287,2
BNP per person, 1996 års dollar 29295 30190 31267 32270 32779 32543
Ändring, BNP per capita 3,1% 3,6% 3,2% 1,6% -0,7%

Källa: US Department of Commerce, Bureau of Economic Analysis, www.bea.gov

4. En ökning på 1,7 procent innebär fortfarande lågkonjunktur, det är mindre än hälften av snittet under de tre sista åren på 1990-talet, då tillväxten var 4,5 procent per år.

5. Ingen hänsyn tas till att USA:s befolkning stadigt ökar. Hur mycket produktionen har ökat per person mäts i ”BNP per capita” som jag tagit med i nedre delen av tabellen. Som synes ökade BNP per person med drygt 3 procent per år i slutet på 1990-talet, men minskade med 0,7 procent under år 2001.

6. Den här typen av statistik är dessutom varken helt exakt eller ett perfekt mått på den ekonomiska aktivitet som är viktig för börsutvecklingen. Felkällorna är många, men tar normalt till stor del ut varandra. Men till exempel räknas sådant som återuppbyggnaden efter terrorattacken mot World Trade Center och kostnader för kriget i Afghanistan med i BNP.

Nåja, vad spelar detta för roll? Jo, många har ett intresse att lyfta fram enbart det som talar för en positiv ekonomisk utveckling: pessimister som vill sälja sina aktier, alla som säljer aktiefonder, politiker som vill skapa bättre stämning. Sanningen är att det ännu bara finns svaga tecken på att konjunkturen i USA har passerat botten (vilket förklarar att centralbanken, Fed, behåller den rekordlåga räntan 1,75 procent).

Importen 40% större

Och i den amerikanska statistiken i tabellen finns flera oroande trender. Importen av varor och tjänster är nu mer än 40 procent större än exporten, vilket ger ett underskott på över 4 procent av BNP. Detta har hittills finansierats genom att utlänningar köpt företag, börsaktier och obligationer. Men förr eller senare kommer en korrigering, då dollarkursen faller ända till import och export är i balans. Problemet är att fallande dollarkurs troligen ger högre inflation i USA och därmed högre räntor och lägre tillväxt.

Investeringarna har minskat kraftigt det senaste året, från 19 till 16 procent av BNP, men är fortfarande mycket större som andel av BNP än de var under första halvan av 1990-talet (snitt 14 procent). Annan statistik visar att kapacitetsutnyttjandet i industrin är rekordlågt, liksom marginalerna i det privata näringslivet, och så länge företagens vinster är låga så kommer troligen investeringarna att fortsätta falla.

Motsatsen är den privata konsumtionen, som har ökat genom hela lågkonjunkturen och nådde 70 procent av BNP fjärde kvartalet, efter att tidigare ha legat stadigt på 67 procent. Detta är inte hållbart, för resultatet är ett obefintligt sparande, att konsumtionen finansieras genom lån från utlandet.

Du som sparar i aktiefonder bör tänka på att ingen ”naturlag” garanterar att en lågkonjunktur blir kort. Ingen vet hur den ekonomiska utvecklingen i USA blir resten av år 2002. Det finns bara mer eller mindre bra argument för att vara optimist eller pessimist. Och jag tycker precis som för ett år sedan att pessimisternas argument är betydligt starkare.

Viktigast är att det inte finns någon rimlig källa till plötsligt ökad tillväxt. Konsumenterna har som sagt inte dragit ned under lågkonjunkturen och har därmed inget utrymme att öka nu. Företagen har dålig lönsamhet och lågt kapacitetsutnyttjande, så för att öka investeringarna behöver de antingen sänkta löner eller ökade priser (vilket skulle ge minskad konsumtion). Utlänningarna har problem på hemmaplan och den senaste statistiken (januari) visar på en kraftig minskning av kapitalinflödet till USA. Därmed återstår offentliga sektorn, antingen via sänkta skatter eller ökade utgifter, men det senaste halvåret har visat hur svårt politikerna i kongressen har att komma överens om stimulanspaket.

Omöjlig ekvation

Slutligen tror jag att det är omöjligt att komma på en långsiktig lösning på ekvationen för amerikansk ekonomi, som å ena sidan rättar till underskottet i bytesbalansen och ökar företagens lönsamhet så att de investerar mer, å andra sidan gör det möjligt för den privata konsumtionen att fortsätta öka, plus håller dollarn stark så att inte ökad inflation tvingar fram ökade räntor. Och därför kommer lågkonjunkturen att fortsätta minst ett år till.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,1 0,0 0,1 11:44
Frankfurt (DAX30)
-0,1 -0,1 0,0 11:44
London (FT-SE 100)
0,2 -0,1 0,0 10:44
Paris (CAC 40)
0,1 0,2 0,2 11:44
Tokyo (TOPIX)
-0,6 -0,6 -0,1 stängt
New York (S&P 500)
-1,6 -1,6 -0,8 16:56
New York (NASDAQ 100)
-2,1 -2,1 -1,3 stängt
Moskva (RTS)
0,7 0,7 0,8 13:44
Hong Kong (HANG SENG)
0,1 0,1 0,4 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,4 -0,2 0,2 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,5 -0,7 -0,5 10:44