Krönika

|

3 år är för lite för att skatta fonders risk

Svenska fondbolag använder ofta historik för så kort tid som 2 eller 3 år för att ge kunderna information om risk. Den långa börsuppgången har gjort att många fondbolag nu ger vilseledande besked att riskerna minskat.

Diskussioner om risken att förlora pengar är knepiga. Många människor har en naiv tro att bara du vet tillräckligt mycket, så kan du säkert avgöra vilka aktier som kommer att ge högst avkastning, samt vilka du bör undvika.

I efterhand ”med facit i hand” är det förstås frestande att tycka att det är självklart lätt att se sambanden. Till exempel är lätt att i dag tycka att IT-aktier var alltför högt värderade våren 2000 eller att Ericssons aktier aldrig borde ha sålts för under 5 kronor hösten 2002.

Men för alla med erfarenhet av aktiemarknaden är det uppenbart att det är omöjligt att i förväg veta något säkert om aktiers framtid. Framtiden är okänd. IT-aktierna kunde ha fortsatt uppåt ett par år till. Ericsson kunde ha råkat ut för ytterligare ett stort bakslag och gått i konkurs.

Ovisshet, inte sannolikhet

Det finns nämligen en avgörande skillnad mellan ovisshet och sannolikhet. Försäkringsbolag kan göra rimliga uppskattningar av framtida sannolikheter för bilolyckor eller villabränder, därför att antalet per år i ett helt land är hyfsat stabilt. Detta beror på något som kallas ”de stora talens lag” och att dessa typer av olyckor inte ”smittar” (tvärtom blir nog omgivningen mer försiktig om många andra har drabbats).

Aktiemarknaden har inte denna lyx, här råder genuin osäkerhet om framtiden. Orsaken är främst att vissa enskilda nyheter (till exempel om räntor, oljepriser och politiska beslut) kan påverka hela marknaden, samt att flockbeteende och ändrade förväntningar förstärker omvärderingar och kan få avgörande betydelse på kort och medellång sikt. Istället för försäkringsbolag finns spekulanter som är beredda att förlora hela sin insats (mer om ovissheten i inledningen av ”Låt dig inte luras av högriskfonderna”, länk ovan till höger).

Fondföretagen försöker

Ändå försöker de flesta fondföretag ge sina kunder information om hur stor risk olika fonder ger. Ofta används en skala från 1 till 5 eller från 1 till 6, där högriskfonder markeras med rött och en vanlig Sverigefond får 3 eller 4.

Dessa skalor bygger normalt på den historiska utvecklingen hos fonden, mätt som standardavvikelse. Standardavvikelse är ett statistisk mått som visar hur mycket ett enskilt värde normalt avviker från medelvärdet. För fonder visar det hur mycket avkastningen under en enskild månad i snitt har skiljt sig från medelavkastningen under en längre period. Även om beräkningen normalt görs på månadsavkastningar så redovisas ofta standardavvikelsen omräknat till årstakt, då den brukar kallas ”volatilitet”. Volatiliteten anger alltså variationen historiskt hos fondens avkastning, i procentenheter per år.

Kan jämföra fonder

Men säger detta verkligen något om risken i dag, alltså risken att i framtiden förlora pengar?

Nej, som sagt råder ovisshet på aktiemarknaden. Anledningen till att det är meningsfullt att beräkna fonders volatilitet är främst att det historiskt finns ett tydligt mönster att fonder som har haft stor volatilitet ofta är de som därefter förlorar mest pengar under dåliga tider. Dessutom är det rättvist att använda historisk risk för att utvärdera historisk avkastning under samma tidsperiod. Detta mått är alltså främst ett sätt att jämföra olika fonder, men det säger inget om risken absolut sett – volatilitet ger inget svar på frågan hur stor sannolikheten är att förlora pengar, inte heller hur stor förlusten maximalt kan bli.

Inte heller går det att med hjälp av volatilitet se om risken hos en enskild fond har ökat eller minskat. Därför blir det lätt vilseledande när fondbolag visar volatiliteten som ett tal. Den varierar nämligen beroende på vilken historisk tidsperiod som används för beräkningen, men risken i dag hos fondens nuvarande innehav är förstås densamma (även om den är okänd) oavsett hur statistiken räknas. Allt detta syns tydligt i nedanstående tabell, med genomsnitt för de fonder som säljs i Sverige i ett urval populära fondkategorier:

Längre historia ger högre "risk"
Historisk risk, snitt per kategori
mätt som volatilitet
(standardavvikelse per år)
1 år 3 år 5 år 10 år
Branschfond, Bioteknik 18,5 19,1 26,4 34,4
Östeuropa 21,7 21,4 23,8 34,3
Branschfond, Ny teknik 16,8 18,0 30,6 33,2
Latinamerika 24,9 20,3 26,2 31,4
Asien, exkl Japan 15,3 16,6 20,3 26,1
Japan, stora bolag 13,4 18,9 20,2 21,6
Sverige, stora bolag 10,9 13,0 22,3 21,0
Nordamerika, mix bolag 13,7 12,1 16,6 17,8
Branschfond, Läkemedel 11,3 11,9 15,1 17,8
Global, mix bolag 11,1 11,1 16,2 16,8
Europa, mix bolag 10,1 10,4 16,0 16,6
Hedgefonder 9,7 8,0 9,2 13,4
Blandfonder SEK 6,4 6,6 10,9 11,3
Ränte, SEK obligationer, långa 2,8 2,8 2,7 3,0
Ränte, SEK penningmarknad 0,2 0,3 0,4 0,5


De senaste 37 månaderna har världens aktiesparare upplevt en av de längsta obrutna börsuppgångarna i modern tid. Det betyder att riskmått som enbart baseras på 36 månaders historik (eller mindre) har fallit kraftigt jämfört med tidigare. När börsnedgången fram till mars 2003 förra månaden försvann ur statistiken blev resultatet rekordlåg volatilitet. Risken att förlora pengar på aktieplaceringar framöver har dock inte blivit mindre, tvärtom betyder en lång börsuppgång att fallhöjden är högre.

Bara Robur använder 5 år

Här finns ett problem med hur de fondbolagen beräknar den volatilitet som används i beskrivningen av fondernas risk. Allmänt sett är mätperioden för kort för att resultatet ska bli stabilt, vilket är särskilt tydligt bland storbankerna. Handelsbanken, Nordea och SEB använder bara 2 års data i sina beräkningar. Föreningssparbankens fondbolag Robur är det enda jag hittat som använder 5 års historik om den finns.

Robur har dock valt att göra tveksamma undantag. För fonder som inte funnits i 5 år görs beräkningen ”sedan fondens start, men inte kortare än 2 år”. Olika tidsperiod betyder att volatiliteten inte är direkt jämförbar mellan nya och äldre fonder. En bättre lösning vore att redovisa volatiliteten för jämförelseindex när fonden är yngre än fem år.

Morningstar visar på vår svenska hemsida fondernas volatilitet baserat på svängningarna i avkastningen de senaste tre åren. I andra verktyg redovisar vi även volatilitet 1 år, 5 år och 10 år (tabellen ovan bygger på dessa beräkningar). Det finns flera argument för att vi valt att visa volatilitet 3 år på hemsidan: (a) Morningstar Rating är på tre år. (b) 36 månader är tillräckligt länge för att ge en stabil rangordning mellan kategorier. (c) en längre tidsperiod betyder att ännu fler fonder inte får något jämförelsetal alls.

Men jag vill alltså varna för att tro att lägre historisk volatilitet de senaste tre åren betyder att risken med aktieplaceringar framöver har blivit mindre. Tvärtom betyder en lång börsuppgång att fallhöjden i dag är högre.

För att fondsparare ska kunna jämföra den volatilitet som olika fondbolag rapporterar behöver den förstås vara beräknad på samma tidsperiod. Detta är en standardisering som Fondbolagens Förening borde ha gjort för länge sedan.

Bastrend på riktigt lång sikt

För att göra en rimlig skattning av förlustrisken krävs en volatilitet som är beräknad på minst en hel konjunkturcykel, vilket betyder att man minst behöver jämföra utvecklingen under 6-7 år. Den sista kolumnen i tabellen ovan, med volatilitet 10 år, ger alltså en bra sammanfattning.

Fast som jag påpekade i inledningen, det är omöjligt att beräkna exakta sannolikheter för aktiemarknadens framtid. Det som aktieplacerare upplever på kort och medellång sikt (0 till 5 år) är ovisshet. På riktigt lång sikt (mer än 20 år) tycker jag att det finns starka argument för att det finns en bastrend i börsutvecklingen. Dessa tolv argument finns i mina föregående två krönikor (”Aktiekurserna är långt över bastrenden” och ”Brant nedgång till bastrenden”, länkar ovan till höger).

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,6 -0,6 -0,6 stängt
Frankfurt (DAX30)
-0,2 -0,1 -0,1 stängt
London (FT-SE 100)
-0,3 -0,4 -0,4 stängt
Paris (CAC 40)
-0,2 -0,2 -0,2 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,2 0,1 -0,2 13:21
New York (S&P 500)
-0,2 -0,2 0,0 16:58
New York (NASDAQ 100)
-0,2 -0,2 -0,3 stängt
Moskva (RTS)
0,4 0,4 0,5 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,3 0,3 0,1 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,2 -0,2 -0,1 09:56
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-1,4 -1,0 -0,8 15:16